Att jobba mot referensbilder: vad vi som retuschörer behöver ha koll på
Att jobba med referensbilder är både vanligt och värdefullt i retuschvärlden. En referens kan hjälpa dig att förstå vad kunden är ute efter – det kan vara en färgton, en känsla, en ljussättning eller en viss typ av finish. Oavsett om det handlar om att matcha en tidigare plåtning, tolka en skärmdump från Pinterest, eller inspireras av en reklamkampanj från ett annat varumärke, är referensbilder ofta en bra startpunkt.
Men just för att referenser ofta är hämtade från olika håll – och visas på olika typer av skärmar – kan de också ställa till det. En färg som ser varm och mjuk ut på kundens mobilskärm kanske upplevs kall och hård på din kalibrerade retuschskärm. För att kunna förstå och återskapa det kunden faktiskt vill ha, behöver vi därför prata om färgprofiler – något som kan kännas tekniskt, men som är en viktig del av att arbeta professionellt.
Fördelarna med att jobba mot referenser
Innan vi går in på det tekniska – låt oss stanna upp vid varför referensbilder är så användbara:
De tydliggör förväntningar. Istället för att försöka förklara med ord hur något “ska kännas” får du en visuell bild att utgå från.
De sparar tid. Du slipper gissa dig fram och kan snabbare nå det resultat kunden är ute efter.
De hjälper dig att synka smak och stil – särskilt om du inte har jobbat med kunden tidigare.
De kan vara inspirerande och utvecklande. Du kanske upptäcker nya färgkombinationer, ljus eller toner att utforska.
De ger ett tydligt underlag för diskussion om något skulle behöva ändras.
Men för att kunna använda en referens effektivt måste vi också förstå begränsningarna. Och det är här färgprofiler, skärmar och återgivning kommer in i bilden.
Vad är en färgprofil – och varför spelar det roll?
En färgprofil är som ett färglexikon för din bildfil. Den talar om för datorn hur färgerna i bilden ska tolkas och visas. Utan en färgprofil vet inte programmet vilka färger som faktiskt är rätt – vilket kan leda till att du ser något helt annat än vad avsändaren tänkte sig.
Det här blir särskilt viktigt när du jobbar mot en referensbild:
Kommer bilden från nätet? Då saknar den kanske färgprofil.
Har den konverterats till en PDF? Då kan den ha CMYK-profil (för tryck), vilket påverkar färgerna.
Har den skapats i ett annat färgrymdssystem än det du jobbar i? Då kan färgerna skilja sig när du öppnar bilden i Photoshop.
När du öppnar en sådan bild i Photoshop får du ofta upp ett val:
Behåll befintlig färgprofil
Konvertera till din arbetsprofil (exempelvis Adobe RGB)
Tilldela en färgprofil (om bilden saknar en)
För att Photoshop ska ställa dessa frågor behöver du ha aktiverat färgvarningar. Gå till:
Edit > Color Settings > Color Management Policies
och ställ in att du vill bli tillfrågad vid profilskillnader.
Vad ska man välja?
Det beror på referensens innehåll och kvalitet:
Om referensbilden har sRGB-profil:
Du kan konvertera till Adobe RGB (men dubbelkolla att färgerna inte ändras märkbart), eller jobba vidare i sRGB och utgå från det du ser.Om bilden saknar färgprofil helt:
Låt den vara! Att tilldela en färgprofil kan orsaka kraftiga färgförskjutningar, och eftersom vi inte vet vilken profil den egentligen haft är det bättre att inte chansa.
Skärmen påverkar mer än du tror
Det är viktigt att komma ihåg att kunden ser bilden på sin egen skärm – som kanske är:
Okalibrerad
Väldigt ljus eller mörk
Inställd på en annan färgrymd
Eller bara… gammal
Du däremot sitter förhoppningsvis vid en kalibrerad skärm i rätt ljus, med korrekt färginställning och en neutral arbetsmiljö. Det gör att det du ser och det kunden ser ibland kan upplevas som två helt olika bilder – trots att det är samma fil.
Så hur jobbar man smart med referenser?
Här är några tips:
Kommunicera. Fråga kunden vad det är i referensen de gillar – är det färgerna, känslan, ljuset? Ju mer specifika de kan vara, desto lättare blir det för dig.
Begär original. Om de har hittat en bild online, be om originalfilen (inte en skärmdump, pdf eller komprimerad version).
Skicka korrekturer. Visa kunden arbetsprover längs vägen så att ni kan stämma av visuellt.
Utbilda lätt. Du behöver inte hålla en föreläsning om färgrymder – men du kan försiktigt förklara att skärmar visar färger olika, och att du jobbar med professionella verktyg och inställningar för att få ett så korrekt resultat som möjligt.
Etik & moral – att “låna” referensbilder
Att inspireras är en självklar del av det kreativa arbetet, men vi behöver också tänka på hur vi använder bilder vi hittar online:
Ge aldrig sken av att någon annans bild är din egen.
Be kunden att inte använda skyddade bilder i sin kommunikation (t.ex. kampanjbilder från andra varumärken).
Lägg inte referensbilder i offentliga presentationer utan tillstånd – det är okej att titta på dem internt som inspiration, men inte att publicera dem.
Tipsa gärna kunden om att ta fram moodboards med en mix av referensbilder, egna foton och färgpaletter – det ger ett bredare underlag utan att riskera upphovsrätt.
En liten påminnelse från verkligheten
Jag fick en gång en referensbild som var inklistrad i en PDF med CMYK-profil. När kunden senare kom för att titta på resultatet såg vi direkt hur olika färgerna upplevdes – min kalibrerade skärm och deras laptop visade två helt olika versioner av samma bild. Och eftersom originalbilden var borta kunde vi inte dubbelkolla den igen. Det blev ändå bra till slut – tack vare rätt arbetsflöde, kommunikation och tålamod.
Sammanfattning
Att jobba med referensbilder kan vara både givande och utmanande. Färgprofiler, skärmar och upplevelser av färg varierar – men om du har koll på ditt arbetsflöde, kommunicerar med kunden och vågar ställa frågor, så har du redan gjort det viktigaste.
💡 Du behöver inte veta allt – men du behöver veta vad du ser, och varför.
Vill du bli tryggare i hur du jobbar med färghantering och kunddialog kring referensbilder?
👉 Skicka ett DM på Instagram eller mejla mig – jag hjälper dig gärna vidare!
